Varför är det så svårt att vara snäll mot sig själv?

”Varför är det så svårt att vara snäll mot sig själv?” ”Varför har vi så svårt att säga ”detta är jag riktigt bra på!”?  Sådana frågor har jag fått in genom inlägget ”Vad vill du veta?” och negativa tankar om sig själva bär många på, till och med de som tycks ha lyckats bra – men varför är det så?

Du är unik och du har en unik livshistoria som präglar hur du tänker, känner och lever idag. När jag satt med de här läsarfrågorna framför mig kom jag att tänka på tre saker som jag tänkte prata lite kring, nämligen självbild, självkänsla och självmedkänsla. Jag går igenom dem så att du kan fundera på varför det kan vara såhär och hur det är i ditt fall.

 

”Alla andra är så mycket bättre än mig”

Tänk dig ett barn som glatt visar upp en teckning. Och som varken får några fina ord, någon blick eller ett leende som bekräftar. Barnet bemöts av tystnad. Tänk dig ett annat barn som ritar tillsammans med vänner och glatt visar upp sin teckning. Någon tittar med kritiska ögon och säger ”Det var väl inget speciellt med den teckningen! Titta på henne där, hon ritar mycket bättre än dig.”

Vad väcker det för känslor hos dig att läsa det? Det känns inte så bra, va? Men det är faktiskt vanligt att vi behandlar oss själva så. Och oavsett om vår inre röst är tyst, med frånvaro av bekräftelse eller om den inre rösten är starkt kritisk, så är vi i båda fallen inte särskilt snälla mot oss själva.

Har du någon gång ansträngt dig för att prestera bra och försökt så gott du kunnat men ändå inte känt dig nöjd? Eller var du kanske nöjd med din prestation men fick kritik utifrån och började då säga till dig själv att det du gjorde kanske inte var så bra trots allt? Har du haft tankar som ”Vad dålig jag är som inte klarade det här bättre” ”Alla andra är så mycket bättre än mig” ”Varför lyckas dom men inte jag?” ”Vem är jag egentligen att göra det här, vad tror jag att jag håller på med”?

”Du är värdefull. Och du är värd att få höra att du är bra. Från andra. Och inte minst från dig själv.”

Självkritik syns i hjärnan

Faktum är att man i studier av hjärnan har sett att hjärnan reagerar på självkritik som om vi blev kritiserade utifrån. Och det är något som hjärnan och därmed också kroppen uppfattar som ett hot. Hela du sätts alltså i ett stresstillstånd av din egen självkritik. Forskning visar också att när vi har medkänsla med oss själva och låter den inre rösten vara snäll – så mår vi bättre.

sommar cyklar
Självbild och självkänsla

Självbilden är kort och gott den bild du har av dig själv. Bilden du har av dig själv skapas och påverkas av flera faktorer, bland annat av uppväxt, intressen, värderingar, de du umgås med och i möten med andra. Det påverkar hur du talar, vad du säger och hur du lyssnar på andra.

Självkänsla däremot är den grundläggande känslan man har till bilden av sig själv och sitt värde. Självkänslan rymmer flera dimensioner och man kan säga att den är som en plattform för egenskaper och tolkningar av den information om oss som vi får från omgivningen. Med en sund självkänsla kan vi kan ha ett sunt förhållningssätt till kritik. En låg självkänsla kan istället göra oss överdrivet uppmärksamma och sårbara för andras åsikter och vi kan även bli kritiska mot oss själva. Det är viktigt att komma ihåg att det här med självkänsla inte är svart eller vitt. Vi kan ha en god självkänsla men ha sårbara punkter. Hur en person reagerar och agerar på grund av sin självkänsla är olika från person till person och situation till situation.

Även om andra människor har stor betydelse för utvecklingen av både självkänslan och självbilden har vi möjlighet att påverka det själva också, nämligen genom något som kallas självmedkänsla.

 

Självmedkänsla – vara snäll mot sig själv

Att ha självmedkänsla innebär att vi kan se på oss själva som mänskliga. Att vara människa innebär att vara både stark och svag, att ha både styrkor och svagheter, att göra rätt och att begå misstag. Att inte vara perfekt. Att vara människa innebär att du har ett okränkbart värde och att ingenting kan förändra det. Varken dina ord om dig själv eller någon annans. Att känna medkänsla med sig själv innebär att vi blir bättre på att stötta oss själva och att vi litar på vårt värde. Det innebär att vara snällare mot sig själv även de gånger du inte känt att du levt upp till dina egna krav eller förväntningar som du hade på dig själv.

 

Varför självmedkänsla?

Med en god självkänsla och med en medkänsla för oss själva kan vi kan se både våra styrkor och våra svagheter. Vi kan ge oss själva cred när vi är bra och att se på våra svagheter på ett konstruktivt sätt och arbeta för att förbättra det vi ser att vi behöver förbättra – utan att för den skull vara elak mot oss själva.

Och det går faktiskt att förändra och påverka de tankar och känslor man har till sig själv. Självbilden och självkänslan utvecklas nämligen hela livet. Och att ha medkänsla med sig själv är något du kan öva på och något du bör öva på. Det finns nämligen forskare som menar att självmedkänslan inte kommer av sig själv utan att det är något vi kan lära oss när vi är små och något vi kan öva på själva som vuxna.

Lyssna inåt, uppmärksamma och medvetandegör tankar och känslor och öva på att se på dig själv med vänliga och förstående ögon.
Du är värdefull. Och du är värd att få höra att du är bra. Från andra. Och inte minst från dig själv.

 

Det här är något som berör många.
Dela gärna inlägget om du tror att det skulle vara givande för någon annan att läsa ♥

10 Responses
  • Clara Toll
    augusti 23, 2016

    Precis så. Så himla bra. Vi är värda att må bra.

  • Clara Edvinsson
    augusti 23, 2016

    Ååh vilket inlägg!

  • Isabel
    augusti 23, 2016

    Åh, du är så fantastisk klok min vän! Här ska det delas men framför allt så ska jag spara det här inlägget till framtiden när inre rösten blir lite väl hård.

  • Ekenäsliv
    augusti 23, 2016

    Paulina, det här känns precis mitt i prick…
    Varför är det så när man går i samtalsterapi att man alltsomoftast då fokuserar på de beteenden man har..?
    Ex utmattningssymptom som många med mig drabbats av… Jag var aldrig deprimerad och då fokuserar man gärna kring beteenden och hur man ska bryta de mönster man har.
    Istället för att fokusera på människan.
    Hur mår du? Varför känner du så? Eller ställa frågan, hur ser du på dig själv..?
    Men nog brottas många med mig med dessa känslor många gånger.
    Senast nu på lunchen faktiskt..
    Tack! Det du skriver är många gånger så klockrent.
    Kram Anna

  • Självmedkänsla är ett så förbaskat fint ord alltså!

  • Beautiful Life
    februari 17, 2017

    Åh! Vilket fint inlägg! Ibland känner jag verkligen av den där kritiska rösten. Ett vanligt förekommande exempel är om det går trögt att skriva blogginlägg och så ”pressar” jag fram någonting ändå, försöker korrläsa och så och till sist trycker jag på knappen, men utan att egentligen känna mig nöjd. Sen går det en liten stund och så kanske jag läser mitt egna inlägg genom Feedly och så kan jag helt plötsligt uppskatta det jag skrivit och tänka ”vad sjutton, det här ska jag ju inte vara missnöjd med, det här är ju bra”. Som om en fastnar i en dömande spiral…. Nu börjar jag lära mig det här och blir bättre på att bryta spiralen och se lite mer objektivt på inlägget på en gång istället!

    Självmedkänsla har jag inte använt så mycket, men ska definitivt ta med mig det och använda det mer!

    Tack för ett bra inlägg och trevlig helg Paulina!

    Kram från
    Anna

What do you think?

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *