Psykologin om att presentera sig för andra

Ja, då var bloggen igång. Och som för alla andra, oavsett om man bloggar eller inte, har jag ställt mig frågan om vilken bild av mig själv jag vill förmedla. Det är nämligen något vi alla gör, varje dag. Vi försöker kontrollera intrycken andra ska få av oss och i psykologin finns en teori om det som heter ”self-presentation theory ”.  Så hur i hela friden ska jag presentera mig nu? Jag har vänt och vridit på argument, vänt och vridit på fokus i bloggen, vänt och vridit på bloggens utseende. Hur gör man för att bygga ett varumärke och ändå vara personlig?

Jag skrev upp några ord som skulle påverka mitt bloggande: Naket. Ärligt. Med värme.

Och ska jag va ärlig, vilket jag ju ska vara i bloggen, så är det inte helt lätt att tänka ut hur man bäst presenterar sig för att bygga ett personligt varumärke, att vara både företag och sin person, hur man ska försöka få andra att tycka att man är så pass bra att de vill ha en utan att samtidigt sälja sin själ i ett försök att verka perfekt.

Så vad är det då som gör att jag i denna stund känner mig fundersam på hur jag ska presentera mig?
Jo, för att min motivation till att kontrollera intrycken ni ska få av mig har varit ganska hög. I den där teorin ”self-presentation theory” finns något som kallas ”self-presentation motivation” som handlar om att motivationen att kontrollera intrycken andra får av oss beror lite på hur viktigt det känns att andra ska få en viss bild av oss, hur viktigt det upplevs att vi har den kontrollen. Ni kanske har varit på en arbetsintervju någon gång och hoppats att den som ska anställa tycker du är en alldeles fantastisk människa och helt perfekt för jobbet? Eller den där dejten där du kanske undvek att berätta om dina brister för att säkerställa att personen du dejtade skulle vilja lära känna dig mer? I mitt fall vill jag ju göra en läsvärd blogg. En snygg blogg. En blogg som gör att människor blir nyfikna på att lära sig mer om sig själva och gärna vända sig till mig och min verksamhet för att få tag i verktygen man kan få från psykologin.

Då måste jag kunna fota schyssta bilder. Skriva schyssta texter. Och så måste jag ju se bra ut, tror jag? Kan jag verkligen ta en selfie nu när huden är glansig och skjortan ostrykt? Det står en tom kaffekopp här på skrivbordet, pennor och papper, böcker i högar. Kan jag verkligen fota det? Vilket filter i mobilen använder man för att få det här att se snyggt ut? Kanske ska det bli en sån där hashtag #nofilter? Sen måste jag ju ha något att skriva. Ja.. Idag har jag läst och skrivit, det är det jag gör mest om dagarna. Har sett ut en cykelhjälm till dottern som ska få sin första cykel. Pärlat pärlplatta med henne. Lagat middag. Snart ska jag ut på kvällspromenad med hunden. Nu vet ni det.

Vilken tur att jag jobbar med just psykologin om kommunikation och påverkan och hur våra tankar, känslor och handlingar påverkas av andras närvaro. För jag kommer att påverkas av er närvaro och om en önskan om att få ha er närvaro här, som läsare av bloggen och användare av de artiklar jag lägger upp på hemsidan. Jag har ju en förhoppning om att kunna bidra till att ni också blir bättre på att förstå er själva, hur ni påverkas och hur ni påverkar andra.

Så jag tänker att vi börjar här, mitt i funderingarna. För det här är ju jag och det här är det jag brinner för. Det får bli en sån där hashtag #nofilter och orden: Naket. Ärligt. Med värme.

/Paulina

10 Responses
  • Ekenäsliv
    maj 24, 2016

    I like it!
    Kommer inte alltid hinna skriva något långt varje dag, utan ibland blir det kanske bara en verifikation på att jag läst.
    Andra gånger kommer jag skriva långa uppsatser till dig, det ror jag allt 🙂
    Ha en fin kväll!

    • paulina@gunnardo.se
      maj 26, 2016

      Tumme upp! 🙂 Det får du gärna göra. Spännande att höra vad inläggen väcker för tankar. Önskar dig en fin dag <3

  • Clara Toll
    maj 25, 2016

    Psykologi är verkligen ett intressant ämne! Lycka till med bloggen 🙂

    • paulina@gunnardo.se
      maj 26, 2016

      Tack Clara! 🙂 Ses i helgen!

  • Jessica
    juni 2, 2016

    Har funderat över samma frågor som du. Jag bloggar som företagare men är samtidigt jätte personlig. Jag ifrågasätter ofta mig själv och funderar på vad det är jag visar upp-vill visa upp. Men jag landar alltid i att jag måste vara mig själv, oavsett vad folk tänker och tycker 🙂

    • paulina@gunnardo.se
      juni 2, 2016

      Tror det är det mest hållbara. Men det kan verkligen vara en svår gränsdragning. Man kanske helt enkelt får ge sig ut och prova 🙂

  • Vanja
    juli 9, 2016

    Håller med Jessica här ovan – det blir bäst om man bara är sig själv. Med det inte sagt att man måste visa ALLA delar av sig själv, valda russin ur kakan räcker. Tycker du gör ett grymt jobb! Kram!

    • paulina@gunnardo.se
      juli 9, 2016

      Tack! <3

What do you think?

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *