Läsarfrågor om stress

Skrivardag idag. Jag har fått in många frågor om stress och stresshantering; hur man får tiden att räcka till, hur man får ihop det med heltidsjobb och barn, om att tappa bort sig själv i stressen, att hitta balansen osv.

Jag kan inte säga att jag är förvånad, inte med tanke på att sjukskrivningarna på grund av stress skjuter i höjden och numer är den vanligaste orsaken till just sjukskrivning och att allt fler upplever sig både fysiskt och mentalt trötta. Det är ett vanligt problem. Tyvärr. Och det är också vanligt att vi ”biter ihop”, kanske jobbar ännu hårdare. Trots att orken tar slut.

Så jag är egentligen inte förvånad. Men jag blir fundersam. Vi är så många som hamnar i fällan och vi är många som upplever att det tar tid från sånt som är viktigt och värdefullt. Så som tid för relationer, tid för sig själv, sin hälsa.

Stress kan göra oss irriterade, nedstämda, och orsaka oro. Vi kan få hjärtklappning, ont i magen, andnöd. Stress påverkar vår kognitiva förmåga och kan alltså ge svårigheter att tänka klart, koncentrera oss och vi kan bli glömska. Stress kan leda till onödiga konflikter och missförstånd, sådant som inte skulle hända om vi hade tid för samtal och tid för att lyssna både på andra och på oss själva. Känner man av detta ska man veta att det är kroppens sätt att säga åt dig att varva ner.

Så vad beror det här på – att stress numer är den vanligaste orsaken till sjukskrivning och att det är ett stort antal personer som går med en alldeles för hög stressnivå och ”biter ihop” trots att det inte är hållbart?

Vad tror du?

6 Responses
  • Beautiful Life
    juni 20, 2016

    Oj! Vad det beror på, ptjaa, det är nog att vi har så mycket mer informationsflöde på gott och ont. Vi har möjlighet att jämföra oss med andra och det finns så mycket mer att prestera i. Jobb, hem, familj, träning, semestrar osv osv. Tidigare kanske vi mer gjorde det som kändes rätt i oss själva, idag är det lätt att skapa sig en bild och förväntning av allting som ”måste” ske för att livet ska klassas som lyckligt och bra.

    Hmm, tänker mycket på orden ”våga landa i sig själv”. Det är inte så ofta vi hinner göra det bland allting annat och då hinner vi heller inte lyssna av varningssignalerna för att vi faktiskt är stressade eller trötta.

    Kram från
    Anna

    • paulina@gunnardo.se
      juni 21, 2016

      Kloka tankar. Läste ditt inlägg om detta nu på morgonen, om att våga landa i sig själv. Det är ju verkligen en förutsättning för att kunna upptäcka alla dom här faktorerna du nämner.

  • Ekenäsliv
    juni 20, 2016

    Ja du Paulina… Jag tror absolut att mycket beror på att många ”biter ihop” me includeed…
    Men det här en fråga som är större än så, en samhällspolitisk fråga som snart måste upp till ytan. För sanningen är ju den att sjukskrivningarna ökar och ja det gör de bland kvinnor i största allmänhet.
    Så ja, vi måste stoppa denna trend generellt för alla så klart, men VAD är det som gör att så många kvinnor klappar ihop?
    Vad beror hjärtklappning och magåkommor på?
    Hur ser helt bilden ut egentligen? Jag tycker detta är väldigt intressant, som du vet 🙂 och är även inbjuden till Almedalen för att ge min syn som patientföreträdare på hur det vore om Landstingen tog över frågan gällande sjukpenningen från F-kassan. Skulle det göra situationen annorlunda?
    Det finns så lit tid till ”ingenting ” idag och det tror jag är ett problem.
    Men kanske finns det även så mycket mer som känns roligt och utvecklande som gör att det blir svårt att prioritera och välja rätt…?
    Ja, frågorna är många..
    Hoppas du har en fin kväll!
    Kram Anna

    • paulina@gunnardo.se
      juni 21, 2016

      Precis! Det är så många faktorer inblandade och inte bara ett problem för individen utan en samhällspolitiskt fråga. Intressant med Almedalen! Kommer det sändas eller ger du kanske en summering i bloggen? 🙂 Skulle vara intressant att höra. Kram 🙂

What do you think?

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *