Apropå stillhet och vila..

Som ni märkt i bloggen har jag funderat en del kring vila och stillhet i veckan. Jag har varit på en plats som skiljer sig markant från den plats jag bor på i Stockholm. Här är det stilla. Inte det ständiga flödet av människor på väg någonstans. Inga bilköer, inga sirener eller reklam i varenda hörn som pockar på ens uppmärksamhet.

vila vid sjön

De gånger jag behöver stillheten som allra mest blir jag lätt ganska rastlös av att bara vara i stillhet. I alla fall till en början. Sedan kommer  tankar som att jag slösar bort tid, att jag ”borde” göra en massa annat och att jag skulle kunna hinna bocka av grejer från mina listor om jag gjorde något istället för att slappa. Som om jag var beroende av att bocka av alla mina listor. Och att jag avskyr att listorna står där på min whiteboard-tavla utan att prickas av när det finns tid.

Det låter säkert för en del som något märkligt, kanske till och med lite sjukt, men det har faktiskt krävts en del övning för mig att överhuvudtaget vara i stillhet och att sedan se till att vara kvar och att få in det som en vana att låta stillhet och vila få vara en naturlig del av min vardag. Och visst får jag ofta tankar på vad jag borde göra istället, eller att jag borde vara mer effektiv, eller att jag slösar bort tid. Men jag lär mig mer och mer att vilan och stillheten bör ha en lika självklar plats hos mig och i min kalender som allting annat. Att stillhet och vila inte alls handlar om att slösa bort tid. Det är snarare något jag behöver för att allt annat ska bli så bra som möjligt och för att jag ska må så bra som möjligt. För att jag ska bli närvarande. Ta kloka beslut. För att vilan och stillheten ska kunna få en chans att vara kvar i mig även när jag presterar som allra mest och när min turbo slås på.

blomma

blommor

stillhet

För jag tror att vilan och stillheten kan få en plats även där och ge möjligheten till att vara mentalt närvarande i det man gör. Att den stress man upplever inte tar över och förstör ens omdöme eller skadar kroppen (För ja, stress skadar din kropp och ja, stress har en tendens att skada ditt omdöme).

Nästa vecka kommer det hända en himla massa roligt och spännande. Och jag ser så otroligt mycket fram emot att få hugga tag i en massa arbetsuppgifter och slå på turbon – men – ändå mentalt närvarande och med ett inre lugn och fokus.

Är nyfiken på hur du som läser det här tänker kring vila och stillhet. Berätta gärna.

4 Responses
  • made by mary
    september 11, 2016

    Tidigare upplevde jag att jag var tvungen att vara effektiv, att prestera, att göra något för att liksom vara värd vila. Vilket faktiskt är sådär vansinnigt bakvänt. Idag ser jag vila och lugn och sinnesnärvaro utan sociala medier som en del av livet . Förut fick jag nästan schemalägga vila, men nu har det kommit som en del av min vardag, den jag är och hur jag vill leva. Man märker fort hur stressad man blir av att bara vara. Speciellt om man inte får ha på någon typ av stimuli. Ingen tv, inget Netflix, inget scrollande på mobilen. Men det säger väl allt. Jag minns fortfarande hur man hade många tillfällen till mindfullness när jag växte upp. Innan smartphones. Som när man missade bussen och det bara gick en buss i halvtimman. Då fick man snällt sitta i busskuren och glo. På ingenting. Låta tankarna vandra fritt. För det fanns ingen metro, ingen smartphone och absolut inga reklamaffisher där jag växte upp. Därför är det extra skönt nu när vi flyttat ut på landet, det är liksom tillbaka till rötterna, till det som är viktigt på ritktigt. Kram på dig

    • paulina@gunnardo.se
      september 11, 2016

      Precis! Tänk vad många fler naturliga tillfällen man kunde få till mindfulness och reflektion tidigare. Något man idag måste se till att ge utrymme för.

      Vi har också siktet inställt på landet numer. Om än i närheten av stan 😉 (pga jobb). Längtar!

  • Jessica
    september 11, 2016

    Har också alltid haft svårt för att vila och har förmodligen fortfarande lite fel syn på det. Efter min utmattning har jag tänkt att jag vilar när jag inte presterar, men min man fick mig att inse att det inte är sanningen. Bara för att jag minskat min egen prestation så vilar jag inte av att fylla dagarna med annat. (Som att gå på föreläsningar istället för att hålla i en). Nu försöker jag planera in vila för att se till att det blir av. Glo på tv, yoga, mindfulness och spikmatta är min rast 🙂

    • paulina@gunnardo.se
      september 12, 2016

      Ne, det gäller att hitta vad som är bra vila för en själv och hela tiden ”vara i kontakt” med sig själv och känna efter när och vad som får en att riktigt koppla av. Tumme upp för att du har någon som kan uppmärksamma dig på sånt och för bra strategier =)

What do you think?

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *