Andra advent – självuppoffrande kärlek

Advent är mörker och kyla. Vi tänder ett ljus och ber:
Förbarma dig Gud över jorden
All nöd all förtvivlan du ser.

Advent är väntan på Kristus. Kom Herre, kom hit i tid
Och lär oss ta hand om varandra Och leva tillsammans i frid.

 

Advent är ju på många sätt en tid för glädje. Kanske blev den här bönen om nöd och förtvivlan ett inte jättetrevligt inslag bland alla lussebullar och pepparkakor. Men förutom att advent är en tid för glädje, väntan och förberedelser är advent också en tid för fasta. Japp. Du läste rätt. Det kan ju kännas obekvämt med fasta i en tid när vi konsumerar som aldrig förr och när det finns så mycket gott att äta. Men fasta och att avstå handlar om att ge plats för något annat. Och fasta kan innebära att avstå för någon annans skull. Hela grejen med julfirandet handlar om Jesu födelse. Och Jesus lärde oss att visa självuppoffrande kärlek.

I den kända bönen ”Fader vår” som många kristna ber, så ber man; Låt ditt rike komma.
Och jag tänker att även om man inte är troende så kan man låta adventsfirandet, alla förberedelser och all väntan på jul få bli en tid då vi också övar oss i att släppa vårt eget, lyfta blicken, ta hand om varandra och att leva tillsammans i frid.

Önskar dig en fin advent!

No Comments Yet.

What do you think?

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *